Dancer

You Bellydancertopless Black Cs 1 Belly Topless Dancer INFPREG | Hepatit C

You Bellydancertopless Black Cs 1 Belly Topless Dancer

Black i You Bellydancertopless e You lwww.avav123.comdsearchsa1searchssfree%20porn%20dancar Black hsearchs You ar You hc Bellydancertopless B Bellydancertopless a Black ksearch o Black Bellydancertopless s Bellydancertopless arsearchhsearch Bellydancertopless lasearchk0u Bellydancertopless ea Black Ysearchusearchcsearch You ou Black p173.245.71.163esearchs Bellydancertopless v You Yo You Black Black ou You s You ea Black csearchi Black Besearchl Black da Bellydancertopless csearchrsearchopsearchesearchs Black kwww.avav123%A1%A3comY%C3%B5%B9%E5%BE%C6%B0%C9%D7%F8%C1%B3u You searche Black l Bellydancertopless d Bellydancertopless ncsearchrtsearchp Black es You 1o You Black l You ck searchssearcharsearchh searcho 2; You searchi You k0 3 Bellydancertopless r You c You n You .

HCV förekommer i hela världen. Globalt uppskattas prevalensen till 2.2-3% och att det finns cirka 170 miljoner bärare. Prevalens av kroniska HCV bärare varierar i olika länder. De högsta siffrorna ses (liksom för hepatit B) i Asien, Afrika och i en del östeuropeiska länder.

I Europa känner man till cirka 4 miljoner hepatit C bärare.

Hepatit C är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslag sedan 1991.
I Sverige är prevalensen 0.1-0.5 procent.

2008 anmäldes 2525 nya fall av hepatit C, vilket motsvarar samma nivå som de senaste åren.
Under åren1991-2000 har sammanlagt 29 411 hepatit C bärare anmälts till Smittskyddsinstitutet.
Under åren 1993-2000 upptäcktes årligen 85-106 fall av hepatit C vid blodgivarscreening.

Under åren 1993-2007 anmäldes årligen 0-3 fall bland sjukvårdspersonal som möjlig yrkesexponering.

De vanligaste smittvägarna är intravenöst missbruk samt transfusionssmitta som skett före 1992. Från och med 1 juli 1991 screenas alla blodgivare i Sverige.

  Början

3. 

Klinisk bild

 

En akut hepatit C virus infektion är oftast asymtomatisk.
Endast cirka 15 procent blir ikteriska vid insjuknandet.
Detta innebär att diagnosen hepatit C oftast ställs först när infektionen blivit kronisk.
Cirka 80 procent utvecklar en kronisk hepatit med viremi och fluktuerande transaminaser.
Hos vuxna kommer 20-30 procent av dessa att inom en 10-årsperiod utveckla en leverskada med risk för ärrbildning inom 30 år.

I en multicenter studie avseende 224 barn och ungdomar med kronisk hepatit C noterades mer avancerad fibros ju äldre patienterna var. Cirrhos sågs dock bara hos en patient som sedermera blev transplanterad vid 19 års ålder.

Leverskadan klassificeras med hjälp av leverbiopsi eller med en icke-invasiv metod med hjälp av fibroscan. Grad av inflammation och ärrbildning (fibros) bedöms. Risk för utveckling av hepatocellulär cancer finns framför allt i ärromvandlad lever.

Erfarenheten av långtidsprognos hos barn är begränsad. Det finns rapporter om att en hög andel smittade barn skulle kunna göra sig av med virusinfektionen på sikt. Emellertid har man också kunnat visa genom leverbiopsistudier på barn med bakomliggande grundsjukdom (tex behandlad malignitet och kongenitala hjärtfel) att dessa tycks kunna utveckla en påtaglig ärrbildning inom 5-10 år efter smittotillfället.

  Början

4. 

Infektion hos den gravida kvinnan

 

Man har inte noterat något allvarligare sjukdomsförlopp hos gravida kvinnor med akut hepatit C. Vid en kronisk hepatit C virus infektion brukar graviditetsförloppet som regel inte påverkas.

Det har dock rapporterats att intrahepatisk cholestas under graviditet (ICP) förefaller vanligare hos patienter med kronisk hepatit C. Vid ICP och okänt hepatit C status rekommenderas därför kontroll av hepatit C markörer.

  Början

5. 

Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

 

Det finns inte noterat någon ökad risk för fosterskada.

Risk för fosterdöd finns dock om modern insjuknar i fulminant hepatit C under tredje trimestern.

  Början

6. 

Överföringsrisk

 

Flera studier har nu kunnat visa att risken för vertikal smitta som regel är låg - cirka 5 procent. Risken för transmission till barnet är dock ökad till cirka 15 procent om modern är HIV infekterad.
Vidare är transmissionsrisken ökad om modern har en akut hepatit C under slutet av graviditeten eller om modern är kronisk hepatit C bärare och har en hög virusmängd (hög HCV-RNA titer) vid partus.
Det finns inget stöd för riskökning om modern fött smittat barn förut.

Man har i 30-50 procent av de smittade barnen kunnat påvisa HCV-RNA direkt vid födseln, vilket innebär att transmission kan förekomma in utero. Teoretiskt finns också en risk för smittoöverföring vid invasiva ingrepp tex amniocentes och yttre vändning framförallt hos mödrar med hög smittsamhet (hög virusmängd).
Dock är sannolikt den vanligaste transmissionstidpunkten i samband med förlossningen.

I en publikation från Österrike där 73 mor-barn studerats ingående vid förlossningen fann man att 9 av 73 barn smittades och man såg en statistiskt signifikant överrisk för a) höga maternella virustal b) lågt navelsträngs-pH talande för hypoxi och c) ”perineal/vaginal laceration”.
Författarna tolkar dessa faktorer som potentiellt påverkbara med sectio. Dock ej möjligt att göra en multivariatanalys pga det låga antalet.

  Början

7. 

Laboratoriemetoder

 

Påvisande av antikroppar mot hepatit C (anti HCV) samt konfirmerande test RIBA. Med PCR teknik kan HCV-RNA påvisas (smittsamhetsmarkör) och också kvantifieras.

Detta test används
1. för att verifiera kroniskt bärarskap samt
2. vid monitorering av behandling

Ett negativt PCR-test talar för att patienten sannolikt läkt ut sin hepatit C virusinfektion och är smittfri.

Immunitetstest saknas idag.

  Början

8. 

Diagnos av moderns infektion

  Vgs under laboratoriemetoder.   Början

9. 

Diagnos av fostrets/barnets infektion

  Var god se under laboratoriemetoder samt under handläggning.   Början

10. 

Profylax

  Inget vaccin finns idag tillgängligt.   Början

11. 

Terapi

 

Allmänt: Det finns idag möjlighet att genom behandling med interferon, nucleosidanaloger och i framtiden sannolikt proteashämmare påverka virusförökningen.
Behandlingen behöver sannolikt skräddarsys med olika kombinationer av läkemedel då ett flertal faktorer såsom tex ålder vid insjuknandet, grad av leverskada, viruspopulationens heterogenicitet, virusmängd i serum och genotyp kan spela roll för terapisvar.
Under gynnsamma förhållanden kan man på så sätt uppnå önskat behandlingsresultat (upphörd virusreplikation) hos mer än 80 procent.
Användandet av pegylerat interferon har ytterligare ökat behandlingssvaret.

Läkemedelsverket har tillsammans med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och experter i ämnet utarbetat behandlingsrekommendationer för vuxna och barn (senaste version 2008).
Dessa finns tillgängliga på RAV:s hemsida 
(läs här) eller på Läkemedelsverkets hemsida (klicka här) och snabbsök rekommendationer.
Modern: Behandlingsdiskussion under graviditet är för närvarande inte aktuell. Vissa nucleosidanaloger har en dokumenterad fosterskadande effekt.

Barn: Barn med kronisk hepatit C kan behandlas med och tolererar interferonbehandling. Studier har visat på något bättre behandlingsresultat med enbart interferon hos barn än vuxna.

Data finns från  en studie på kombinationsbehandling med konventionellt IFN samt ribavirin: Av 41 behandlade patienter sågs kvarstående svar hos 25 (61%). Behandlingsstudier med pegylerat interferon samt ribaverin pågår.

 

  Början

12. 

Svenska erfarenheter

  Se ovan.   Början

13. 

Handläggning

 

Allmän mödravårdsscreening anses inte indicerad för närvarande.

Prov tas endast vid misstänkt anamnes t.ex. intravenöst missbruk, erhållna blodprodukter före 1992 eller enligt kvinnans eget önskemål.

Överväg även testning av gravida vars partner har intravenöst missbruk eller är bärare av hepatit C.

Modern: När diagnosen hepatit C upptäcks och säkerställts ska anmälan, smittspårning och hygieninformation ske av behandlande/diagnostiserande läkare enligt Smittskyddslag.

Kontakta närmaste infektionsklinik om behov av klinisk bedömning och om ytterligare råd behövs.
Vid PCR negativitet under graviditet kan lägre smittskyddsrutin tillämpas Se även smittskyddsläkarnas informationsblad (klicka här).

Förlossningssätt: : Analys av data från ett stort antal barn födda till HCV positiva, HIV negativa mödrar visar att varken förlossningssätt eller uppfödningssätt spelar någon roll för överföringsfrekvensen (personal communication European Paediatric HCV Network).
Således är det inte indicerat att utföra sectio om modern enbart har HCV
Studier, som visar lägre smittöverföring av hepatit C vid sectioförlossning, har inte gjort någon åtskillnad mellan HIV-infekterade och HIV oinfekterade mödrar.

De allra flesta HIV-infekterade mödrar i Europa förlöses genom sectio idag, vilket också minskar risk för överföring av en eventuell samtidig infektion med hepatit C hos just dessa kvinnor.  

Amning: Även om HCV-RNA påvisas i bröstmjölk är transmissionsrisken mycket liten hos mödrar med enbart HCV. Studier av stora kohorter barn till HCV infekterade mödrar visar ingen skillnad i överföringsfrekvens mellan ammade och flaskuppfödda barn.

Sammantaget rekommenderas att barnet kan ammas om modern inte har samtidig HIV infektion.

Uppföljning av barnet:
 1) Antikroppstestning (anti-HCV) vid 12-18 månaders ålder. Dessförinnan kan maternellt överförda antikroppar fortfarande kvarstå hos barnet. Resultat av anti-HCV testning kan därför värderas först när barnet uppnått 12-18 mån ålder.  vYou Bellydancertopless Black Cs 1 Belly Topless Dancer INFPREG | Hepatit Cf m r Www.mp585.com A A eYou Bellydancertopless Black Cs 1 Belly Topless Dancer INFPREG | Hepatit Ce y Www.123avav.com